A walk down memory lane

Veckan har varit väldigt upp och ner.
Mycket trevlig inledning på helgen, fint väder, tvätt av 16 vinterdäck och 4 bilar samt grillning med massa trevligt folk på lördagen. Dock förstod vi att helgen nog inte skulle sluta så bra när vi insåg att vi hade rätt många missade samtal från särbons föräldrar, hans farfar som varit dålig en längre tid var inte längre kontaktbar och det rörde sig nog bara om timmar nu...
På söndag förmiddag fick han sedan somna in, inga mer cancerplågor, men ändå jobbigt nu när det är så definitivt. Så det har varit lite känslor i rörelse och man vet inte riktigt vad man ska hitta på, just nu på tåg norrut för påskhelgen i norr.

Har även hunnit med en tripp till studieorten i tisdags, handledarmöte på skolan för att stämma av en del. Fortfarande en hel del jobb kvar på exjobbet kan vi väl konstatera.
Gick förbi vår gamla lägenhet, jag saknar den så; att vara sambo, perfekt läge i stan, 6min att gå till skolan, 5till stan, 8till tågstation och knappt 10 till gymmet. Men nu är det någon annans hem vilket känns konstigt. En glassfika på stan hanns även med tillsammans med en gammal kompis som jag inte sett på några månader, mycket välbehövligt.

Idag är det tåget som gäller, jag och hur mycket barnfamiljer som helst. Tyvärr är detta ett av de tåg som inte utrustats med tyst avdelning. Men jag försöker få lite gjort ändå mittemellan gallskrikande barn som far runt.

Glad påsk!